hm, måste lära mig att inte säga saker för tidigt för då blir det aldrig så. Jag har spenderat 2,5 timmar vid en fotbollsplan för att kolla på Juliens träning, ni som känner mig vet ju precis hur mycket fotboll brinner i mitt hjärta. Det jobbigaste var dock den stekande solen.
Dagarna går snabbare och snabbare nu och mitt hjärta blir lättare och lättare för varje dag. Det känns inte riktigt tipptopp än och flera morgnar har jag vaknat och tänkt: "Nu ska jag hem." Men jag har alltid fått för mig att stanna. Jag har ju redan varit här i över en vecka (under tiden den gick så gick den lååååångsamt, men nu när jag tänker tillbaka så har det ändå gått hyfsat snabbt...). Dock ljuger jag om jag inte säger att jag räknar ner dagarna tills dess att jag kommer hem en runda, det beror nog mest på att jag har människor i Sverige som drar mig tillbaka - förmodligen helt omedvetet.
Solene börjar skolan imorgon och då har jag äntligen dagarna här hemma själv. Det ser jag riktigt mycket framemot nu, särskilt eftersom jag inte orkar springa omkring och leka i 30gradig värme. På måndag börjar min skola och då har jag helt plötsligt massor av saker att göra.
Franskan just nu går väl sådär, jag har inte fått praktisera den så mycket nu när jag pratar engelska hemma men de få meningarna man använder när man handlar eller fikar sitter riktigt bra, även orden: "jag talar hellre engelska än franska," sitter också bra. Däremot när folk runt omkring mig pratar så förstår jag mycket, innan tyckte jag att det pratade brutalt snabbt men nu är mina öron nästan vana. Det enda problemet är när barn skriker, då förstår jag ingenting. Det ska bli kul att få prata lite franska på måndag också.
Bise
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar