onsdag 27 oktober 2010

mardrömsdagen som aldrig kom

Att vara själv hemma med en åttaåring är långt ifrån lika jobbigt som man skulle kunna tro. Idag var vi faktiskt en runda i stan för att köpa ett monopol och nu har jag precis lämnat honom hos en kompis. Kan det bli bättre? Jag gjorde fläskpannkaka till lunch, men det var inte speciellt omtyckt. Jaha, då vet man det.

Jag fick ett sms innan idag av pappan att han hade två biljetter till operan på fredag som han inte kunde använda och undrade om jag ville ha dem istället. Jag blev superglad, gillar faktiskt opera. Jag skrev och tackade för att han ens tänkte på mig och fick då svaret: You are in the family for one year! This is also part of your au pairing (not only cleaning + kids); it's at least how I see it :). Ibland så gör sådana små saker mig bara så grymt glad. Operan vi ska se är un ballo in maschera, som tydligen handlar om mordet på Gustav den tredje. Lite småkul kan man ju tycka och jag blir helt i extas när jag tänker på alla fina klänningar de kommer ha på sig och att jag ska klä upp mig också. Lite sådär småsnoffsigt. ååååååh. Lycka!


Sandra blev chockad när jag berättade att jag redan börjat planera mina julklappar. Jag förstår inte varför?

1 kommentar:

  1. Jag vill jättegärna gå på operan! :( Haha, det är två månader kvar tjejen :D men iofs så känns julen lite närmare om man tänker på julklappar så nu gör jag också det ;)

    SvaraRadera